PlanetPeople AB

Kostnaderna för en dålig arbetsmiljö

2019.03.11 09:48 By Per Olof Hall

Kostnaderna för en dålig arbetsmiljö

Det är lätt att se sambandet mellan hur en dålig arbetsmiljö leder till försämrad produktivitet och fler sjukfall på arbetet. Desto svårare kan det vara att få en överblick över de faktiska kostnaderna en dålig arbetsmiljö medför, och vilken avkastning man kan få med ett aktivt arbetsmiljöarbete. Vi har samlat lite intressanta resultat från forskning som genom siffror visar vikten av en fungerande arbetsmiljö.

Statistiken visar att sjukskrivningar till följd av psykiska besvär i form av stress, ångest och depression ökar för varje år. 15 procent av kvinnor och 8 procent av män upplever stress eller psykiska påfrestningar på arbetet, och sjukskrivningar till följd av psykiska besvär står för över 40 procent av alla sjukskrivningar i landet. Omkostnaderna för en långtidssjukskrivning uppskattas till ungefär 100 000 kronor per anställd, och utöver detta tillkommer kostnader för ersättare under sjukperioden samt tid som spenderas på att ta kontakter, genomföra anpassningar och för att omorganisera arbetet.

Med dessa höga siffror i åtanke är det viktigt att ha klart för sig att det inte bara är vid sjukskrivningar som dålig arbetsmiljö kostar. Malin Lohela Karlsson forskar på arbetsmiljöfrågor vid Uppsala Universitet, och hennes forskning visar att det genomsnittliga produktionsbortfallet för en medarbetare som upplever arbetsmiljöproblem i genomsnitt kan vara så mycket som 30-40 procent. Detta innebär mellan 12 och 16 timmars bortfall i veckan, för varje medarbetare. Mycket forskning visar på att den största delen av kostnader för stress, ångest och depression på arbetet visar sig i form av produktionsbortfall, och inte i sjukskrivningar. En anställd som presterar sämre till följd av dålig arbetsmiljö leder i sin tur även till ökad belastning på övrig personal och i sin tur till fler sjukfall och mer sjukfrånvaro.
Underskatta inte vikten av ett proaktivt arbetsmiljöarbete där problem på arbetsplatsen kan snappas upp i tidigt skede och åtgärdas.


Vikten av ett bra och proaktivt arbetsmiljöarbete är därför stor. Enligt Malin finns det några specifika exempel på åtgärder som kan motverka att en dålig arbetsmiljö uppstår - så som rättvist ledarskap, ett bra socialt klimat, tydliga arbetsroller och att medarbetaren har möjlighet att själv påverka beslut som rör det egna arbetet, exempelvis planering kring hur arbetet ska utföras. Med dessa åtgärder på plats påverkas anställda mindre av eventuella arbetsmiljöproblem som kan finnas på arbetet, och flera av faktorerna har även en förebyggande funktion som kan förhindra uppkomsten av framtida arbetsmiljöproblem.
Forskning som visar den faktiska avkastningen på arbetsmiljöarbete har fått fler chefer och arbetsledare att inse vikten av en fungerande arbetsmiljö.


Enligt Malin har ett skifte i synen på arbetsmiljö börjat ske. Förr var det i princip bara företagshälsovården och HR-avdelningarna på arbetsplatserna som spenderade tid på frågor som rörde arbetsmiljö och produktionsbortfall. En anledning är att det för många chefer och arbetsledare är svårt att greppa de ekonomiska aspekterna av en dålig arbetsmiljö, eftersom siffror kring produktionsbortfall till följd av arbetsmiljöproblem inte går att bokföra eller redovisa i ekonomiska rapporter. Det är osynliga kostnader som blir lätta att missa.


Senaste åren har synen på arbetsmiljöfrågor lyckligtvis börjat förändras, och ansvaret har skiftat från att bara ligga på HR-personal till att även innefatta chefer och arbetsledare - de som till vardags är i direktkontakt med eventuella problem i arbetsmiljön och därför har möjlighet att aktivt motverka dem. Denna förändring kan till viss del spåras tillbaka till den forskning som Malin och hennes kollegor runt om i världen gjort, där de faktiska siffrorna för produktionsbortfall och sjukskrivningar till följd av dålig arbetsmiljö har visats. Hur kan man exempelvis ignorera forskningsresultat från amerikanska International Social Security Association, som visar att varje investerad krona i generellt arbetsmiljöarbete ger en avkastning på 220%, och att när den är individanpassad och riktad mot att förhindra eller bearbeta stress kan ligga på uppemot 700%