Vikten av ett bra och proaktivt arbetsmiljöarbete är därför stor. Enligt Malin finns det några specifika exempel på åtgärder som kan motverka att en dålig arbetsmiljö uppstår – så som rättvist ledarskap, ett bra socialt klimat, tydliga arbetsroller och att medarbetaren har möjlighet att själv påverka beslut som rör det egna arbetet, exempelvis planering kring hur arbetet ska utföras. Med dessa åtgärder på plats påverkas anställda mindre av eventuella arbetsmiljöproblem som kan finnas på arbetet, och flera av faktorerna har även en förebyggande funktion som kan förhindra uppkomsten av framtida arbetsmiljöproblem.

Enligt Malin har ett skifte i synen på arbetsmiljö börjat ske. Förr var det i princip bara företagshälsovården och HR-avdelningarna på arbetsplatserna som spenderade tid på frågor som rörde arbetsmiljö och produktionsbortfall. En anledning är att det för många chefer och arbetsledare är svårt att greppa de ekonomiska aspekterna av en dålig arbetsmiljö, eftersom siffror kring produktionsbortfall till följd av arbetsmiljöproblem inte går att bokföra eller redovisa i ekonomiska rapporter. Det är osynliga kostnader som blir lätta att missa.

Senaste åren har synen på arbetsmiljöfrågor lyckligtvis börjat förändras, och ansvaret har skiftat från att bara ligga på HR-personal till att även innefatta chefer och arbetsledare – de som till vardags är i direktkontakt med eventuella problem i arbetsmiljön och därför har möjlighet att aktivt motverka dem. Denna förändring kan till viss del spåras tillbaka till den forskning som Malin och hennes kollegor runt om i världen gjort, där de faktiska siffrorna för produktionsbortfall och sjukskrivningar till följd av dålig arbetsmiljö har visats. Hur kan man exempelvis ignorera forskningsresultat från amerikanska International Social Security Association, som visar att varje investerad krona i generellt arbetsmiljöarbete ger en avkastning på 220%, och att när den är individanpassad och riktad mot att förhindra eller bearbeta stress kan ligga på uppemot 700%