Skrivbordsjobb hemma – på gott och på ont

Linda Widar, forskare i arbetshälsovetenskap, har jobbat hemma i Malmö sedan coronautbrottet. Hon forskar om distansarbete och ser själv både för- och nackdelarna. Ibland glömmer även hon de goda råden. ”Jag måste påminna mig om pauser”, säger hon.

Ajaj, vad det kan smärta i ryggen efter flera timmars stillasittande. Linda Widar, forskare i arbetshälsa vid högskolan i Gävle, beskriver en arbetsvardag där hon ibland glömmer pauserna. Nu finns det inga kolleger som knackar på, ingen riktig anledning att resa sig från bordet.

– Jag kan komma in arbetet och hyperfokusera i flera timmar. Ibland ”vaknar jag upp” några timmar senare och då har musklerna stelnat. Man måste påminna sig om pauser, för att det ska hålla i längden.

Forskningen tudelad

Forskningen är tudelad i frågan om distansarbete, slår Linda Widar först. Att jobba hemma kan både vara bra och dåligt för vår hälsa, och det kan säkert skilja sig stort både mellan branscher och individer. 

– Den egna flexibiliteten är ett plus. Man är mer autonom och styr över sin egen tid. Det blir lättare att få ihop livspusslet.

I de fall där drivkraften bakom att jobba hemma är möjligheten till bättre balans mellan fritid, kan de anställda uppleva sig mindre stressade, enligt Linda Widar.

– En annan fördel är att man kan få avskildhet och uppnå högre koncentration i självvald miljö. Det kan också leda till mindre stress.

Negativt bli socialt isolerad

Linda Widar nämner också en undersökning genomförd nu under coronatiden som visar på ökad effektivitet vid hemarbete.

Men många av fördelarna, beroende på individ, organisation och ledarskap, kan också snabbt vändas till nackdelar. Man ser en tendens att man arbetar fler timmar i veckan och även på tider utanför ordinarie arbetstid, som kvällar och helger. Arbetet kan ta allt större plats i hemmet och man börjar inskränka återhämtningstiden. Det kan leda till stress. 

Linda Widar förklarar att möjligheten till ökad kontroll över tiden även kan vändas till kontrollförlust. Om man förlorar mer och mer tid med familjen kan konflikter uppstå.

– Det finns dessutom en negativ risk med att uppleva sig socialt isolerad. Att man förlorar sin organisatoriska tillhörighet kan få följdeffekter.

Personer som är borta länge från sin arbetsplats kan börja fjärma sig och känna minskad delaktighet. 

– Det kan också ha en negativ inverkan på lojaliteten och motivationen.

Medarbetare kan ställa krav

Så kommer Linda Widar fram till det som hon själv påtalade om sitt eget hemmakontor. Stillasittandet. Det finns en större tendens att sitta still en längre tid, där varken kroppen eller knoppen får den återhämtning som behövs, förklarar hon.

– Nu under corona kan medarbetare ställa andra krav på utrustning och att arbetsgivaren hjälper till med en bra arbetsplats i hemmet än vid självvalt distansarbete. Det är annorlunda när många är ”tvingade” att jobba hemma, kanske mot sin vilja.

Tips till medarbetare:

•  Påtala behov av ergonomisk utrustning i hemmet.
•  Ersätt de ”naturliga” rörelserna till och från jobbet med andra pauser hemma. Sitt inte still mer än 45 minuter åt gången!
• Separera gärna arbete och privatliv så gott det går i tid och rum, så som det passar dig.
• Frigör utrymme för återhämtning!

Tips till chefer:

• Var tydlig med förväntningar, både vad gäller arbetstid och innehåll.
• Tänk på att den sociala kontakten med chef och kolleger är viktig, fortsätt ha kontakt!
• Fråga vad medarbetarna behöver för att kunna få till en fungerande arbetsmiljö!

Källa: Linda Widar.

Läs mer om Lindas forskningsarbete i den fullständiga artikeln som är publicerad på arbetsmiljöforskning.se av Enikö Arnell-Szurkos