”Ingen sade ett ord.” Hade Jonna Heller känt till riskerna med svetsrök hade hon aldrig blivit svetsare. I dag är hennes lungkapacitet nedsatt med 30 procent.

Frågan som dunkar i hennes huvud är ”varför”. Varför berättade de inte? De måste väl ändå ha vetat?

Mannen framför henne, den före detta svetsläraren på komvuxutbildningen, har rest sig från datorn där han nyss satt och ser på Jonna Heller. – Men Jonna, om vi hade berättat om riskerna, hur många tror du hade velat bli svetsare då? nästan suckar han till svar.

Knappt 25 år gammal fick Jonna Heller diagnosen astma, en misstänkt början till kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och en bekräftelse på att hennes lungkapacitet var nedsatt till 70 procent.

– Det var som att få en käftsmäll. Det var både fysisk och psykiskt knäckande att inse att jag inte kunde springa längre.

– Visst kan man arbeta i farliga yrken, men varje individ måste få veta vilka risker man tar, och på skolan fick vi inte höra ett ord, säger hon när hon tänker tillbaka på episoden i det gamla lärarrummet.

Sjukdomar som orsakas av svettsrök 

• Lungcancer 

• Kronisk bronkit (hosta) och 
• Lunginflammation/nedsatt lungfunktion 
• Hjärt- och kärlsjukdomar  
• Sämre fortplantning  
• Sämre fin­motorik   
• Zinkfrossa (influensaliknande symptom och muskelvärk).   
• Blodbrist och påverkan på nervsystemet.

Enligt Bengt Sjögren, specialist i yrkesmedicin vid Karolinska Institutet, innebär inandning av svetsrök ökad risk för en mängd olika arbetssjukdomar. Utöver KOL och astma handlar det bland annat om cancer, hjärtinfarkt, luftvägsbesvär och påverkan på nervsystemet. 

– I princip ska du alltid ha ett välfungerande punktutsug och svetshjälm matad med friskluft om du svetsar inomhus, säger han.

Elin Löfström-Engdahl, projektledare på Arbetsmiljöverket, trots att svetsrök klassas som cancerframkallande sedan 2017 av Världshälsoorganisationen WHO:s cancerinstitut IARC, är svetsrök en av de risker som ofta glöms på arbetsplatser.

Årligen dör drygt sjuttio personer som utsatts för svetsrök, enligt Arbetsmiljöverket. Det är att jämföra med de fyrtio till sextio dödsolyckor med dödlig utgång som sker årligen enligt samma myndighet.

– Svetsröken märks inte, det är inte som att bli påkörd av en buss. Det kan ta många år att utveckla sjukdom. Men kemiska arbetsmiljörisker orsakar otroligt mycket skador, sjukdom och kostnader både för individen och samhället och det är naturligtvis fruktansvärt för den som drabbas, säger Elin Löfström-Engdahl.

I Vaggeryd närmar Jonna Heller sig huset hemma i villakvarteret. Hon vittnar om hur säkerheten och kunskapen ofta brast när de var utsända på jobb utanför verkstaden. 

De som skickades ut var många gånger unga och oerfarna.  Ett jobb på ett kärnkraftverk har särskilt etsat sig fast i minnet. Hon var i färd med att foga samman några rostfria rör med en rälsburen svetsmaskin under några svarta plastdraperier som stod som ett tält över henne. Det var dunkelt och instängt. 

I bröstfickan bar hon en syremätare som skulle kontrollera att nivåerna av luft var tillräckliga. Ändå var hon fylld av obehag. Svetspistolen fräste nästintill konstant, timme efter timme, och utrymmet fylldes på med allt mer gaser. 

I verkstaden skulle hon ha burit friskluftsmask för ansiktet, men nu hade hon bara skyddsglasögon. Något utsug fanns det inte heller. 

När syremätaren plötsligt började pipa blev hon rädd, men ingen av de andra verkade reagera. Tältet vädrades ur och arbetet fortsatte som tidigare.

Detta är en sammanfattning av en artikel skriven av Nina Wertholz. Läs hela artikeln på Arbetet.